repeat

jag vill inte trilla dit igen, trilla ner i träsket där jag bruka hamna när det gäller sånt här.. det kändes så bra där uppe. men jag fylls av tvekan igen och ord gör mig inte sprallig som förut. på ett sätt vill jag bara ta steget och låta orden flyta men jag kan liksom inte fömå mig. sen vet jag inte heller om det verkligen , till 100 %, är vad jag vill. inser när jag skriver ned det att jag är löjligt. s m m n velar alltid om detta, hon är aldrig säker men behöver hon vara det?

kent, ni har aldrig varit bättre i mina öron.

efter mycket kvalitetstid med knodden som får mig att smälta mår jag bättre än på väldigt,väldigt länge.

like a tiny little pearl

igår hjälpte den allra bästa mig och 1 h 47 min telefontid var precis vad jag behövde..

det bor ett litet hjärnmonster i mig. det har tagit över en stor del av min hjärna och är minst sagt okontrollerbart. men jag börjar nog gilla det, ja det gör jag nog. allt svamel beror på röran som infunnit sig.. min helg har varit bra trots att den till större delen har bestått av jobb & plugg... antaligen så var det ljusglimtarna som gjorde den minnesvärd. jag tror att jag har en bekännelse inom mig, fast jag vet ju inte, det är kanske inte så, men man vet ju alrdig..

nu skall jag ut och jogga i vintermörkret!



LOVE

aldrig riktigt slut

ligger i min säng med kemiska substanser runt ögonen i ett försök att höja skönhetsnivån. idag har jag unnat mig en patyögonskugga & välbehövlig klippning vilket känns mkt bra. det är mycket nu och i dessa tider har jag behovet av lite ompyssling. kaffe med utsikt över stan fick mig att känna igen..

mina spöken hittar inte ord med de finns, de gnager och det gör mig lycklig. jag vet inte om ska skall kämpa eller om jag ska njuta i det som är. på nått sätt vet jag att jag kan förlora hur än jag gör. charmen?

hejdå världen

när jag sätter punkt för mina tankar här skall jag gå in i en värld full av logaritmer, exponentialfunktioner och en himla massa deriveringsregler. mina ord blir som ett slags "hejdå världen" för att istället kliva in i epvärlden. det var ett tag sen jag var där på riktigt men nu har jag inget val, jag knuffas in dit. orden beror egentligen på att jag behöver rensa huvudet innan jag flyger iväg. i den världen funkar det inte att kombinera hjärnspöken med mina måsten.

åter igen hör jag hjärter dams sista sång och även om inte orden bråkar så älskar jag dem.

lyckan var gjord när en blond dam inte infann sig.

det funkar inte. trots ett tappert försök att reda ut vimlet i mitt huvud så är känslan odefinierbar.

lovely

denna helgen har varit den bästa på väldigt länge.

i fredags väntade hard work med MLD. paket i massor och en stor strimma julstämning uppdagades :) på lördagen var det dags att bege sig till kära eat och det va riktigt gött å jobba! dagen flöt på snabbt eftersom mitt huvud hela tiden var i färd med att planera inför kvällen och framförallt hur jag skulle hantera min fångst! tillslut kom kvällen och det bunkrades upp i familjen nilssons vardagsrum. Efter att jag & AG utfört ett riktigt manligt uppdrag kunde vi flyga till en annan värld tillsammans med mario & luigi :) efter mkt party, chockbesked och en dum burk var jag tillslut inte välkommen tillbaka. shit happens. på något sätt hamnade vi i en affär som förde oss vidare. sen bar bussen hem, sådär bra som den gjort förut.

sa du de där orden?

ta en fika om sisådär 2 år kanske?

idag har energin kommit tillbaka och kanske beror det på den ökade pressen. det är bra i vilket fall och nu skall jag ta tag i allt. längtar tills tisdag är över så att jag kan få slappa allt det där.

jag hade en tråd men den försvann just. måste i vilket fall fortsätta med mina måsten,

love

den förlorade dansen

det är lustigt. det har bara gått cirka en månad och en vecka men lik förbaskad så är kärleken stark. jag insåg igårkväll när jag vandrade hem i vinternatten att jag kände en stark saknad. en halv sekund senare inser jag att jag går och saknar my lovely. jag vet att jag måste verka väldigt konstig. längtan till att skriva av mig satte därmed stopp där och molnet fortsatte växa i huvudet. men nu är hon i vilket fall hemma efter en dag på programuppdatering hos bror min.

när jag väl talar om fjärilar.. jag blir galen. jag ser det som ett problem att inte kunna fånga en fjäril. jag vill kapsla in nya var kväll, jag vill se nya färger och upptäcka den världen. men är något som sätter stopp för det och det är grundpelaren till min irritation. men det är ingenting som någon annan kan ändra, åt minstånde har det inte hänt på väldigt länge, utom jag.

sen gör man ju inte lättare genom att sumpa de chanser som man får.

det bor en tanke i dig och mig

åter igen försöker jag finna något vettigt i den tjocka meningslöshet. jag blir så trött på allt ältande. jag vet carrie, det är inte männens fel utan det är nog den andra parten. jag vill leva ditt liv. jag vill traska på dina gator. jag vill bli räddad i min egna räddning som mrs mayer och jag vingla hem från paris gator igen. beror all tristess på detta? beror det på alla frökens svårs drömmar till hennes förlovade land? hon drömmer om ett land där hon skall låta stranden,vinden, vattnet och ögongodiset förgylla hennes 08/09. Nej, det kan inte vara så. kanske beror det på att hennes tankebanor inte sammanlänkar saker som andra skulle velat? mycket möjligt.

det bor en grubblare i mig och det finns därför inget slut på allt ältande. jag önskar att jag skulle kunna gräva ner detta fenomen och fokusera.

vart flyger fågeln?

jag flyter iväg och börjar undra vart jag skall sluta. vad är det egentligen som försigår i mitt liv? den senaste tiden har allt varit konstigt..motivation, insikt, omotivasion, trötthet och fundering. betyder det rinnande röda något? jag passar inte alltid in i min tillvaro men jag älskar den ändå. min svacka vittnar om en längtan som drabbas av panik över vägen dit.

jag älskar vad min blonda kompanjon skildrade. det är vår lite smått sjuka värld.

glöden är på en annan planet och jag vill bara göra ingenting. jag behöver nån slags drog. för några veckor sen indoktrinerades jag av några droppar men även om jag ville suga ut mer av det så är det förkastad tid. Om du bara visste hur rätt du gör. du skulle bara veta hur jag tossade runt av ingen anledning alls.

jag vill ha mer. mer, mer, mer!
jag tror jag vet vad jag måste göra innan allt kan bli som min värld önskar.

jag har inga ord kvar, perdon.

here I come.

idag har jag spenderat större delen av dagen i gbg och väl där kom beslutet. jag vill inte vänta. jag vill åka nu,nu,nu! det måste bli australien! om ett år kommer det bära av och det bästa med det är att jag kommer hinna med ytterligare 2 superresor innan! Hemsedal ska bli hur skoj som helst och inte tala om USA! .. Livet har aldrig varit bättre, det kommer bli ett händelserikt år!

come away with me,

har hittat kärleken i något nytt, norah Jones & my lovely samverkandes i min underbara säng :) eftersom den planerade jakten inte gick direkt som jag hade tänkt mig i lördags så nöjer jag mig med detta stadiet.. jag skyller på kemiska substanser.

idag har jag fått ett glädjebesked som jag väntat på i ca 2,5 år! ska räkna dagarna från och med nu.

på lördag kommer kärt besök från sydöst och det ska bli wonderful att återse mkt kärt ansikte. kommer också ta tåget mot möjlighetrnas stad för att möta framtiden och nysta lite i virrvarret.

imorgon skall jag sitta och skriva från 8 till 13, wiiiiihoooowaa! antar att min rastlöshet kommer försöka hänga mig runt 10.30 :/ orken sugs i skrivande stund ur min kropp medan samvetet ligger på skrivbordet och skäller på mig.

det känns oerhört skönt att jag efter den där kvällen fick bekräftelsen som jag antagligen sökt. det känns så mycket lättare utan trycket även om jag vett att det kommer från mig. funderade i lördags på om det nu är lättare att ta till sig vissa människor.. Trots detta så har en av de käraste rätt, så rätt så rätt .

oh boy, don't break my heart.

åter igen flödar koffeinet och jag känner en hatkärlek till följderna. Frustration som gör mig tokig samtidigt som jag älskar energin som ger mig kraften. imorses var jag klen i kroppen och sängen övertalade mig gå att dennes väg. Ett möte med en av mina käraste är det enda vettiga som korsat mit liv idag. jag trodde aldrig att demonen skulle ändra färg så mkt. jag skrattar åt det, rätt i ansiktet hånler jag. värmen växer ifrån och kylan har kommit starkare i november.

längtar till lördag för då skall jag leta i hörnen på de konstigaste ställerna! man vet aldrig vad som finns under mattan ;)


Gårdagen var mtk trevlig och bästa kocken serverade himmelsk mat! med en mätt mage, ett godkännade & vätskefylld bar vi oss hem :D

tror att jag ska ta en titt på angelina asken & pyssla med paketen.

J'amie Paris

Nu är jag hemkommen från staden jag numera älskar. det har varit en minst sagt händelserik vecka med mycket shopping, party och närgångna fransmän!

I lördags festade jag och mina pärlor sista gången på rådhuset och kvällen slutade mkt trevligt med ett möte på ett typiskt mysko sara dramaqueen sätt ;)

Söndag och dags att låta airfrance bära oss till paris och vi hinner knappt gå på planet innan en fransman börjar stöta på oss :P "can I get you anything? coffee?wather? my thelephone number?" hahaha :P tillslut hittar vi till lägenheten och vi lyckades övervinna 97 trappsteg med väskorna upp till vårt blivande hem :) vi var lite oroliga över om det skulle va nått drag på måndagen men detta var inget problem, deras måndag var som våra lördagar. träffade 2 trevliga fransmän som snällt visade oss ställen å festa på i paris. mycket shopping blev det, idag vågade jag kolla hur mkt jag har kvar på kontot å det v helt ok :) träffade även en knasig crepes mästare som skrämde vettet ur oss med sina minst sagt mysko påhitt. vi uttryckte den franska kulturen i 11 flaskor vin + onyttig frukost. känns dock rätt mysko att jag kan vara partysugen efter att ha festat 5 gånger på 6 dagar.

hemma i borås känns det allt lite tomt.

jag har beslutat allt det får va slut med allt krångel, jag är trött på allt sånt nu. det var bra att orden smällde, för annars hade jag aldrig hamnat där jag hamnade. jag inser at det är jävligt bra som det är och det är just sånna händelser som man skall ta tillvara på.. det är något med det som gör mig galen men det blir samtidgt så spännande.

va ute å gick i höstmörkret och måste säga att min hjärna får spel av alla intryck jag inhämtat den senaste tiden.
"Du har inte en aning, om att jag tänker på dig precis just nu" - säkert

älskade Lasse.

trött, sliten & lyckligt. Har spenderat min fredags em&kväll i gbg och lyssnat på makalösa Lasse. det var trevligt att återses i ett nyktert tillstånd och jag tackar varmt för ditt plektrum! konserten var underbar, och likaså sällskapet, men någonting var annorlunda. för 5e gången sågs vi och idag upplevde jag inte känslor på samma sätt. jag älskar att gå in i musiken och referera till mitt liv i de vackra texterna, idag kändes det däremot inte som om det fanns plats för det. istället var det fokus på gläje och kärleken skickades vidare till LW och allt som stärker mig. Det var ingen gammal räv som kom och störde :) avslutet var mycket vackert och det märks stor skillnad på höst & sommarturne. LW, hoppas att det inte dröjer allt för lång tid innan vi möts igen. dock hoppas och antar jag att det kommer rulla spännande idag okända filmer i mitt huvud nästa gång vi ses!

inte långt kvar tills flyget bär oss till paris! (: imorgon blir en hektisk dag eftersom jag har en jäkla massa måsten att uträtta, kan även vara bra att packa

time to sleep, LOVE.

första bekännelsen

Måste medge att det känns enormt tungt å behöva ta de sista och tunga krafttagen inför helgen. Bättre helg får man leta efter: Winnerbäck på fredag, rådhuset lördag & paris på söndag. igår skrev jag packningslista och började plocka fram vad jag ska ha med mig. jag är nervös och livrädd för att jag, som bokningsansvarig, ska ha missat något så att vi står på landvetter å ser flyget åka utan oss.

just nu känner jag en hatkärlek till kofeinet som sipprat ut i kroppen. det är frustrerande att ligga stilla i sängen å skriva när tjugotvå myror springer runt inom mig.

ve och fasa. jag hade hoppats på ett lönebesked idag men när jag glatt hoppade ut till brevlådan på ett ben (ja, det är faktiskt sant) upptäcker jag att där finns inget brev postat till sara nilsson. det var länge sen jag kände en sådan besvikelse efter att ha öppnat brevlådan..

Nu har jag bestämt mig. nu var det cirka en månad sen jag red second sist och jag saknar egentligen inte att rida. jag har däremot insett att jag saknar min älskade lilla ponny. jag måste ta reda på vart hon är nu..älskade Kendy.

har haft så mycket i huvudet de senaste dagarna men nu känns allt svårt att sätta ord till. jag tror att kärleksdemonen är ur mig på riktigt, det känns så och det är bral. jag vet att jag har sagt det förr och det är inte det att jag inte menat det innan.. men jag har styrkan nu. Det gör mig inte något att du dykt upp om nätterna de senaste veckorna, det är väl mys. jag har inget dåligt samvete och jag bryr mig inte om vad det berör. jag tror att jag tycker om att du säger att jag är svår . jag har de senaste veckorna varit trött på migsjälv och det krig jag för. jag vill ha nått, men inte det och om någoting är bra så blir det snart dåligt. dock tror jag börjar förstå att jag måste släppa stressen och kraven. De där jäkla demonkraven som jag är full av!

Jag minns, ser tillbaka och känner. det är därför jag fäller en tår för dig..